Byggställningar

Varje helg när jag kommer ut till Torpet, undrar jag hur långt dom har kommit. Det går framåt och det blir fiint men jag börjar tröttna på byggställningarna. Praktiska saker men ack så illa man kan göra sig på dom om man inte är uppmärksam. Många ggr har jag varit på väg att stå på näsan när jag har felbedömt hur högt jag faktiskt måste lyfta knäna när jag ska över dom. Känner mig lika "clumsy" varje gång.

Potatisen är i jorden nu. Hoppas fåglar o vildsvin kan låta dom vara ifred. Växelodlar, så i år är potatisen i de båda stora "på-platsen-byggda" lådorna. 3 kg.. Satte först 4x5 rader i den ena lådan men det förslog inte långt så i den andra knökade jag in 6x4 rader. Trångt förstås, ändå blev det potatisar kvar så det får väl bli en samling hinkar i vanlig ordning.

Stackmyrorna hade hittat oxeln i år men jag hittade dom så ngr myrrbrkar senare ser jag inte till dom. Vill inte ha dom så nära huset. Jag har sett vilken skada dom gör. Huuh..

Fasadarbetet trillar vidare o dörren mår fortsatt pest. Det blir väl byte av den. Dyyyyyrt :(

Mamma

Står o ser ut genom köksfönstret i Torpet o tänker på mam. Det är så sorgligt att hon inte är här i år. Träffade henne i fredags o visade bilder från ombyggnationen, Thelma o lite blommor. Jag tror inte hon visste vad det var för hus o att det är hennes blommor som jag försöker vårda ömt. Kanske hon kände igen Thelma. Kanske.

Förra året jobbade hon som en liten gnu här ute. Ibland kan jag tänka att hon kanske visste att det inte skulle bli så mkt mer. Saknar henne så mkt. När jag ser henne nu är hon så liten o hopsjunken. Och det är inte min mamma - det är bara skalet som ser ut som hon men det som finns där inne... nej, det är inte min mor. Min driftiga mamma som visste allt. Som var bättre än vilket uppslagsverk som helst. Hon som höll ihop sin stora familj av barn, barnbarn o barnbarnsbarn. Hon var sambandscentralen, höll koll på vem som var sjuk/ledig/bortrest när, var o hur länge. Ödet känns så elakt ibland. Och jag kan tvivla stort på mig själv; klarar jag att ro runt Torpet ensam? Nu renoveras fasaden o det va inte en dag för tidigt men invändigt behövs det oxå göras saker o nya möbler behöver anskaffas... Ja ja, jag får ta en sak i taget. Tar jag det på fem år så behöver det kanske inte bli så blodigt...

Bryderi

Det är väldigt roligt att plantera. Att åka till plantskolan o välja ut växter. Oftast har man redan en plan för var växten ska stå o platsen är vald med omsorg. Men det är en helt annan sak att gräva upp växter för att rädda dessa och i all hast hitta växtplatser som åtminstone påminner om där dom stod o frodades senast. Plötsligt uptäcker man att trädgården har sina begränsningar o möjligheter hur stor den än är.

Jag har ägnat hela helgen åt att just gräva upp o försöka rädda det som räddas kan innan dräneringen börjar. Förutom det tog jag även bort innanfönstrena o bar ut dessa i boden, dynlådan åkte ut från "kamaren" och ett litet skrivbord kånkade jag ner från övervåningen. Det ska L ha. Innanfönstrena o dynlådan är rutin varje år men i år var det en utmaning att ta sig mellan o över byggställningar utan att ramla, snubbla, slå sönder etc. Värmen o tröttheten gjorde tyvärr att jag glömde fota hur det framskrider med fasaden.

Men det fick även bli lite blomsterfröjd oxå.

Före-bilder

Det är lätt att glömma hur det såg ut förut...

Test av ny klänningsmodell

I boken "Made by me" finns en jättefin klänningsmodell som jag ville prova. Överdelen är en kasserad gardin o nederdelen är en kjol köpt på second-hand. Kjolen hade ngr konstiga flärpar på sidorna - dom har jag tagit bort o lagt ut mönsterdelarna på den gamla kjolen. Det fick bli nya fållar nedtill. Den är söt men överdelen känns för kort framtill, vilket gör att det blir gravidvarning på den. Efter en runda på fb har jag bestänt mig för att sprätta bort kjolen o sy en ny överdel. Tyvärr finns det inte något mer av det rutiga tyget kvar så det får bli en annan överdel o ärmar.