onsdag 30 juli 2014

När det är för sent

Sitter på trappan till huset. Tankarna är långt borta o ändå nära. Tänker på mamma. Min älskade lilla mamma, som kämpade så tappert mot sin demens, bröstcancern, brutna lårben, hjärtsvikten, åderbrocken o de utslitna knäna. Hennes kamp är nu över o hon har äntligen fått frid o vila. Natten till igår försämrades hennes tillstånd o hon blev medvetslös. Jag fick in pappa i en taxi tidigt på tisdagsmorgonen. Vi kom dit strax efter 6 o redan vid åtta var allt slut. Mamma, att se dig i livet på morgonen o sedan ngr timmar senare se dig död.. Det var overkligt o kändes som en film. Jag stod där vid fotänden o väntade på att du skulle dra in efter luft, att ögonen skulle öppnas o att du skulle säga ngt som typ "usch, vilken mardröm jag hade". Men du låg där, så stilla o så lugn. Och allt är nu för sent. Jag hoppas att du kände att jag älskar dig, trots att jag inte sa det så ofta. Alla somrar o helger som vi, du och jag, "järngänget" åkte till landet i ur o skur. Livrädda för åska men ändå starka tillsammans. Nu är det jag o Thelma som får fortsätta att åka ut men numera blir det inte i vilket väder som helst o jag vill helst inte heller komma fram o det är mörkt. Jag har väl blivit bekväm.

Jag är ledsen att du aldrig fick se den fiina fasaden men jag är glad att du slapp se min grusgrop. Jag är ledsen att du inte får vara med o bestämma sträckningen på stänslet men jag är glad att du slipper se hur eftersatt trädgården är nu. Jag saknar dig så ofantligt mycket, även om demensen hade tagit dig för länge sedan o bara lämnat kvar ett skal som såg ut som du. Jag är tacksam att du fått slippa ifrån den värld som du levde så många år i, befolkad av sedan länge döda människor, o dina hemska mardrömmar o dina syner som ingen av oss varken kunde dela, förklara eller förstå. Men trots att jag känner lättnad för din skull så finns den oändliga saknaden o sorgen där o jag är bara i början av den vägen. Döden är så oåterkallelig. Den är ett faktum som inte förändras ngr timmar senare utan det tillståndet är detsamma hela tiden. Nu lever jag i ett hus som är 98% du. Klarar jag det utan att fullständigt gå under i sorg o saknad... då klarar jag nog det mesta.

måndag 28 juli 2014

Torka o värme

Det är vaaaaarmt o torrt. Ja, herregud, vad torrt det är. Gräsmattan är mer åt det beige hållet än grön, torkkänsliga blommor slokar o det dammar i min grusgrop. Inte har jag möjlighet att vattna heller så det får vara så här. Det som överlever klarar sedan det mesta o det som dör får ersättas av annat vad det lider.

Eftersom värmen inte inbjuder till några aktiviteter idag heller, åkte jag o Thelma till Tor Schram i Östhammar. Där ska man avveckla verksamheten så under tre fredagar säljer man ut allt, bl.a tyger till halva priset. Tyger som är original från 40-70-talet på rulle. Jag handlade en hel del o jag tänkte åka tbax även nästa fredag - det gäller ju att passa på :). Hittade även en klänning från 60/70-talet och ett STOOORT nattlinne med massor av tyg som jag tänkte sy om till en fin fladdrig klänning.



måndag 14 juli 2014

Slänga saker

E hjälpte mig även att röja i huset o i ladan o slänga saker. Vi slängde m&p:s sängar, madrasserna o ett gäng kuddar. Sängarnas resårbottnar hade jag ngn idé om att spara o använda som spaljéer men jag vågade inte riktigt presentera den idéen o sanningen att säga har jag nog inte riktigt det där skrotögat som krävs för att göra skrot till fint, så att det ser vackert o naturligt ut så dom åkte till tippen. Fast jag tänker fortfarande lite på dom ändå...

E gillar att slänga o hon är bra på det. Hon ställer precis rätt frågor, lite småjobbiga sådana som typ "vad ska du ha den till?", "kommer du VERKLIGEN att använda den?", "har du inte redan typ en sån förut, som jag aldrig sett dig ha" osv. Jättebra frågor. Jag är lite mer eftertänksam än hon så jag behöver en spark i rumpan för att verkligen ta itu med saker ibland. Nu gick det fort undan o även om jag, så här i efterhand, kan fundera på om det gick för fort så är det inget jag riktigt ångrar att vi gjorde oss av med. Jo, kanske en o annan lampskärm :). Jag fick med nöd o näppe behålla två men resten åkte till Pingstkyrkan.

Det blev en massa yllefiltar över efter det att sängarna försvann. Jag ska börja med att lämna in dom på tvätt o sen sälja dom. Det är mest Tidstrand o även om jag älskar både hennes filtar o yllefiltar i allmänhet så känns det som att det kanske inte behövs så många filtar i ett o samma hem. Kanske.. :)

söndag 13 juli 2014

Min syster och jag

I veckan som gick var lillasyster E i Torpet med mig o Thelma. Jag hade förvarnat om att det skulle bli lite av ett arbetsläger o det var hon med på. Det blev sol o en o annan utflykt på dagarna o så jobbade vi med jordgropen på kvällarna. Det var väldigt skönt att hon kom dit på många sätt.

Jag var rätt förtvivlad över förlusten av gräsmattan o hade svårt att se ngt annat än den öppna jorden. E plockade vänligt men bestämt upp mig från mina mörka tankar o sa att det ser inte så tokigt ut, att dom levt med ett jordgrop i 2 år o att gräset kommer att komma tbax.  Det var som en lisa för själen att höra dessa uppmuntrande ord så under veckan började jag att se möjligheter där jag bara sett tomhet.

Tillsammans planade vi dock ut en av slänterna som markfolket lagt upp. Vi sågade även en "ledningsgata" till stängslet som sätt på plats i aug/sept, efter semestrarna o så har jag bett om pris på ett trädäck till höger om huset. Kommer även att plattsätta runt om förstukvisten.

Ett stort jobb återstår dock o det är att gräva fram mitt kryddland. Stenarna som ligger dumpade där kommer antingen att bli en mur vid oxeln alt ett litet stenlandskap på samma plats.

Trädäcket kommer inte att gå ända intill väggarna för att inte hindra underhållsarbeten på fasaderna.